Vad gör en kyltekniker?

Vanliga arbetsuppgifter

• Installation och driftsättning av nya anläggningar
• Planerat underhåll för att förebygga driftstopp och läckage
• Felsökning och läckagesökning i köldmediesystem
• Tömning och påfyllning av köldmedium
• Mätning och justering av tryck och temperatur i kylprocessen
• Dokumentation av utfört arbete och köldmediemängder
• Kundkontakt – att förklara vad som är fel och vad som behöver göras

Hur mycket tid som går åt till respektive uppgift beror mycket på vilken typ av anläggning du jobbar med. Ett kylrum i en livsmedelsbutik kräver andra kunskaper än industrikyla i en processindustri eller ett AC-system i ett fordon.

Var jobbar en kyltekniker?

Kyltekniker behövs överallt där kyla eller värmepumpsteknik används: livsmedelsbutiker och grossister, restauranger och storkök, sjukhus och läkemedelsindustri, kontorsfastigheter och serverhallar, samt inom fordonsindustrin med AC-system i bilar, bussar och lastbilar. Många har servicebilen som bas och reser mellan flera anläggningar under en och samma dag.

Kyltekniker, servicetekniker eller mekaniker – vad är skillnaden?

Den tydligaste skillnaden handlar om vad du faktiskt får ta i. En mekaniker skruvar i motorer och rörliga delar, en servicetekniker håller igång allt från styrsystem till vitvaror – men ingen av dem får öppna ett slutet köldmediesystem utan kylcertifikat. Det är just den regleringen som gör kylteknikeryrket till en egen, avgränsad specialistroll: du provtrycker, täthetskontrollerar och hanterar köldmedier under ett personligt ansvar som är inskrivet i lag, inte bara i arbetsgivarens rutiner.

En mekaniker arbetar i regel mer verkstadsbundet med ett specifikt fordons- eller maskinslag. En servicetekniker rör sig bredare mellan flera typer av teknisk utrustning – mekanik, el, styr- och reglerteknik – men utan att göra ingrepp i slutna kylkretsar. Kylteknikerns arbete kräver dessutom att man personligen ansvarar för att förhindra läckage och för att köldmediehanteringen rapporteras korrekt, vilket inte gäller på samma sätt för de andra två rollerna.

Vad krävs för att bli kyltekniker?

Vanligast är en gymnasial utbildning med inriktning kyl- och värmepumpsteknik, till exempel via VVS- och fastighetsprogrammet, eller motsvarande yrkespaket inom komvux för dig som är vuxen. Ett annat vanligt alternativ är en yrkeshögskoleutbildning (YH) till kyl- och värmepumpstekniker, som vanligen tar 1,5–2 år och kombinerar teori med LIA (lärande i arbete) hos ett installations- eller serviceföretag.

Utöver utbildningen krävs ett personligt certifikat för att få arbeta med köldmedier. Det regleras i EU:s förordning om fluorerade växthusgaser och den svenska F-gasförordningen (2016:1128), och utfärdas efter godkänt teoretiskt och praktiskt prov hos ackrediterade organ som INCERT. Det finns fem kategorier (I–V) beroende på typ av arbete och mängd köldmedium som hanteras. Även arbetsgivaren behöver ett eget företagscertifikat för att få utföra kylarbeten.

Ett B-körkort efterfrågas i regel för resande tjänster.

Hur ser efterfrågan ut på kyltekniker?

Efterfrågan på kyltekniker är sedan länge stor i hela Sverige, och yrket räknas som ett bristyrke. Enligt Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP) råder det en generell brist på tekniker som kan serva landets kyl- och värmepumpsanläggningar, och det utbildas för få för att täcka det framtida behovet. Det märks bland annat genom att studerande på yrkeshögskola och komvux ofta får jobberbjudanden redan under sin praktikperiod.

Vill du veta vad du kan förvänta dig i lön när du väl är i gång, har vi en egen artikel om kyltekniker lön.

Letar du jobb som kyltekniker?

På mekanikerjobb.se hittar du lediga tjänster som kyltekniker i hela landet.

Källor

• Naturvårdsverket – Fluorerade växthusgaser (F-gaser)
• INCERT – Personcertifiering för kylteknik
• Skolverket – VVS- och fastighetsprogrammet
• TV4 (med uttalande från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP) – Kylan pressar på – många värmesystem går sönder